För att diskutera integrerad samverkan är det viktigt att först tala om vad några olika begrepp betyder för mig så att mitt resonemang går att följa och i bästa fall förstå.
När jag väljer att titta på om integrerad samverkan utvecklas eller ens förekommer utgår jag från strukturell samverkan och vad jag här menar med struktur är en permanent organisation av större omfattning. I samordningsförbundet handlar struktur förstås om de fyra myndigheterna Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landstinget och kommunen. Gemensamt arbete i mindre, tillfälliga eller tidsbegränsade upplägg inom organisationerna är inte integrerad samverkan utan handlar oftast om samarbete. Ett samarbete är skilt från integrering eftersom det inte nödvändigtvis innebär att förena, sammanföra, sammansmälta, skapa helhet från delar, etc. som jag menar att samverkan ska innebära och alldeles särskilt om det ska handla om integrerad samverkan. Något nytt och helst bestående ska alltså skapas vid en integrering. Förhoppningsvis något bättre!
Sist men inte minst kommer några förtydliganden hur jag ser på samverkan, samordning och samarbete. Tyvärr, används de här begreppen ofta synonymt vilket försvårar av och till både diskussion och förståelse.
Samverkan - är att handla eller fungera för ett visst gemensamt syfte
Samordning - är att gemensamt arrangera olika verksamheter och resurser. Här utformas gemensamma normer och ur dem formas regler och mål för samverkan gemensamt
Samarbete - är att bedriva själva arbetet gemensamt. Samarbete är både ett organisatoriskt och ett mellanmänskligt fenomen
Sett ur ett samordningsförbundsperspektiv är det alltså i förbundet samordningen sker och samverkan förverkligas sedan i förbundets finansierade projekt och med den tanken i huvudet och det synsättet för ögonen ser jag integrerad samverkan.
Så, äntligen då till frågan, har vi kommit en bit på vägen mot en integrering av samverkan med stöd av samordningsförbundet?
Mitt svar är, ja, myndigheterna i Södertälje har absolut kommit en bit på vägen mot en integrerad samverkan och det är med stöd av samordningsförbundet. Jag vill faktiskt gå så långt att påstå att det är det är på grund av samordningsförbundet som den integrerade samverkan utvecklats i så stor utsträckning som den har. Det gör mig glad. Riktigt, riktigt glad! Samordningsförbundet fyller i dag funktionen och har hittat sin roll för samordning. Förbundet är myndigheternas gemensamma grund för samverkan. Det tidigare samarbetet mellan huvudmännen har på flera områden utvecklats och övergått till samverkan, d.v.s. huvudmännen arbetar för ett gemensamt syfte. Här är det viktigt att komma ihåg hur det såg ut från början när förbundet bildades. Även om det fanns en enighet om att bilda ett samordningsförbund var det långt ifrån en likartad uppfattning hos de olika myndigheterna och även enskilda personer om vad detta egentligen var och hur det var tänkt att fungera. Själva samordningsdelen var väldigt oklar och långt ifrån självskriven.
När samordningen, som är samordningsförbundets mest viktiga uppgift, utvecklats och gemensamma regler och mål skapats, utgör detta grunden för att utveckla samverkan och då särskilt den fördjupade formen av integrerad samverkan. Då handlar det om allt från att använda en gemensam begreppsapparat till ömsesidiga mål eller syn på de enskilda individerna.
Samordningsförbunden ska arbeta med människor som lever i utanförskap med den meningen att de är i behov av offentlig försörjning. Att människor behöver stöd och ibland väldigt mycket stöd var insikter och kunskaper som fanns hos alla myndigheter långt innan samordningsförbunden fanns. Att samarbeta kring detta var inte heller nytt, unikt eller ovanligt. Däremot gjordes detta inte självklart utifrån gemensamma normer. De myndigheter som ingick i de olika samarbetsformerna gjorde ofta detta utifrån sin egen organisations regler och mål och tanken att samverkan skulle leda till något så stort som metodutveckling och på sikt förändring i den egna organisationen saknades. Blicken vändes mot den egna myndigheten snarare än till kommunen (som geografiskt avgränsat område) eller individerna som helhet. Samarbetets utgångspunkt bar lite mer karaktären av att det var den egna organisationen skulle få ”drag hjälp” i att förverkliga sina egna, ordinarie arbetsområden.
Efter drygt fem år med Samordningsförbundet i Södertälje ser bilden helt annorlunda ut och jag vill mena att den integrerade samverkan finns. När insatser i förbundet diskuteras och aktualiseras är det utifrån gemensamma normer, mål och regler. Det övergripande syftet är att hitta långsiktiga och hållbara samverkansmetoder som på sikt kommer att förändra arbetssättet i den egna organisationen. Här hittar jag den integrerade samverkan. Integrering, med den meningen att skapa en helhet utifrån de olika delarna som myndigheterna utgör, finns förstås under den tid som samordningsförbundet finansierar projekt eller insatser men blir än mer manifest och tydlig då förbundets ekonomiska ersättning avslutats. Då fortsätter huvudmännen att samverka på det nya sätt som de utvecklat. De gör det till sitt nya ordinarie arbetssätt. Många skulle säker här istället använda begrepp som implementering och jag tänker inte argumentera mot det. I dag finns ett flertal verksamheter som har myndighetssamverkan som grund som lever vidare i delar eller i sin helhet hos huvudmännen. Det är, för mig, ett tydligt steg mot integrerad samverkan.
Ta gärna kontakt med Yvonne Sawert Petersén
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar