Den 15 maj genomförde de tre samordningsförbunden i länet tillsammans med Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) en workshop kring social investering och social investeringsfonder i praktiken. Dagen var riktad till personer i ledande ställning både på tjänstemannasidan och politikersidan hos kommuner och landsting i länet. Dagen leddes av den erfarne nationalekonomen Ingvar Nilsson och det var 30 st totalt som deltog.
Social investering är på gång på riktigt hos många kommuner och landsting i landet just nu menade Ingvar Nilsson. Bland annat presenterar SKL en handbok om sociala investeringar till Almedalen och det finns nu ett antal manualer och hemsidor om fenomenet. Social investering grundar sig i ett socioekonomiskt synsätt på välfärden – ett synsätt som betonar långsiktighet och helhetssyn. Till exempel har man i Norrköping räknat fram kostnaden för en produktionsklar 21 åring till lite drygt 3 milj kr. I en årskull kan det handla om stora summor, särskilt för de barn och unga som hamnar i olika slags utanförskap till följd av handikapp, långvarig arbetslöshet eller kriminalitet. Frågan som ställdes på workshopen var hur mycket av kostnaden är onödigt och om det behövs resurser för att förhindra detta. Det är här vi började prata om social investering som en möjlighet, en förutsättning för bättre användande av offentliga resurser. Kunskap finns och det växer.
Ett bra ställe att börja som demonstrerades på workshopen var hemsidan http://www.ideerforlivet.se/utanforskapetspris/. Här kan man exempel översiktligt se vad utanförskapen kan kosta per kommun. Exempelvis kan man se i Hallstahammars kommun att av en årskull på 170 personer beräknas med dagens statistisk att 22 av barnen hamna i ett permanent utanförskap tills de är 65 år gamla. Detta kostar samhällsaktörerna tillsammans 346 500 000 kr. En hiskelig summa. Utanförskap är inte oundvikligt. Om samhället lyckades producera färre barn/unga i utanförskap, för Hallstahammars del exempel med två personer, skulle man i Hallstahammar kunna starta två fritidsgårdar, 58 platser i äldreomsorgen, 85 förskolelärare eller 88 984 gitarrlektioner!
För att lyckas bättre med arbetet att minska utanförskapet kan det krävas andra beräkningsmodeller och möjligheter att kunna investera medel i tidiga, samordnade och långsiktigt hållbara insatser. Social investeringsfonder är ett sätt att göra det på. Många kommuner har frigjort kapital på detta viset. Norrköping har avsatt 304 Mkr i en social investeringsfond för att förebygga att människor hamnar i utanförskap. Ett 30-tal kommuner har redan tagit steg i samma riktning även i Västmanland. Ett annat sätt att ”göra” social investering är genom samordningsförbunden som investerar i insatser för att minska utanförskap och stärka det myndighetsgemensamma arbetet.
 |
| Ingvar Nilsson och Ann-Kristin Ekman |
Ett resultat som redovisades på workshopen var att Hallstahammars kommun kommer att behandla frågan om nästa steg i denna riktning på nästa kommunledningsmöte, landstinget kommer att ta en dialog med kommunerna via VKL och Skinnskatteberg tar upp frågan på ett förmöte med kommunstyrelsen. Flera andra kommuner har också konkreta nästa steg planerade. Även den fortsatta satsningen på samordningsförbunden togs upp. Dagen var därmed både en inspiration och en bekräftelse att många är på rätt spår.
Presentationsmaterialet från dagen och annat användbart finns på en gemensam hemsida för samordningsförbunden. Här finns även manual från Norrköping och Malmö om hur man gör i praktiken!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar