I den första av fyra inlägg angående en ansats eller strategi att utvärdera integrerad samverkan tog jag upp vikten av att hitta/bygga upp en ramberättelse, något som förklarar resan dit, vad det gör för skillnad och effekter som vi hoppas uppnå med stöd av ett nytt tänkande. Nästa tecken som visar att vi är på väg till en bättre utvärderingsansats är att jobba fram gemensamma indikatorer så att det går att värdera huruvida vi lyckas med den integrerade samordningsansatsen.
Tecken nummer två: Vi arbetar fram indikatorer på integrerad samverkan
I en nyligen genomförd extern medbedömning av tre samordningsteam (tre gemensamt drivna verksamheter mellan AF, FK, kommun och landsting) i Norra Västmanland, rekommenderar professor Berth Danermark och doktoranden Ulrika Englund att det tas fram "mätbara indikatorer på utvecklingen av integrerad samverkan". Liknande rekommendationer föreslås även i England, särskilt då utifrån vilka fördelarna är för befolkningen, både hur de upplevs av serviceanvändare och deras närmaste/anhöriga. En gemensam nämnare för integrerad samverkansansatser är betoningen på individens behov som den organiserande principen. Då är det naturligt att även i utvärderingsarbetet ge individens behov, och dess upplevelse av förändring i bemötande och tjänsterna som erbjuds av samhällets aktörer, en avgörande och central roll. Är individen och deras närmaste/anhöriga nöjda med bemötandet? Är behoven uppfyllda? Vems utfall är det som räknas - individens eller samhällets? Det är alltså ur individernas perspektiv samhället får svar i vilken mån de integrerade ansträngningarna lyckas.
Det engelska materialet är dessutom tydliga med hur utvärderingen ska användas. Det är inte primärt för kontroll och inspektion. Det är betoning på lärande. Utvärdering ska användas i proaktivt syfte för att förbättra och anpassa de lokala tjänsternas utformning och utveckling. Den gemensamma utvärderingsansats som har bildats mellan Norra Västmanlands Samordningsförbund, Samordningsförbundet Östra Östergötland och Samordningsförbundet Botkyrka/Huddinge/Salem ger också nya möjligheter att aggregera och jämföra lärande mellan tre olika regioner i landet. Således kan även datan som byggs upp extrapoleras till en meta nivå som i sin tur har potentialen att ytterligare förstärka lärandet.
Så om vi har en liknande strategisk ansats (integrerad samverkan), kan vi tillsammans jobba fram liknande indikatorer? Jag tror att det är möjligt och det tror vår arbetsgrupp. Först kommer ramberättelsen och ur detta arbete kan det komma indikatorer. I det engelska materialet finns en del inspirerande skiljelinjer mellan enklare samordningsprocesser och mer fördjupade integrerade ansatser. I en vägledning för integrerad samverkan från det engelska hälsodepartementet från 2008 har man försökt förtydliga skillnaderna och vad man såg skulle kunna öka värdet inte bara för serviceanvändarna (även om mycket fokus finns där), utan även för aktörerna och den lokala välfärden som helhet (se sid. 35 och översättningen i ett tidigare inlägg här på Samordningsbloggen, jan 2012). Frågan är: kan vi använda oss av dessa siktade skillnader som grund för indikatorerna och stämma i vilken mån vi lokalt lyckas med dem? Här är listan: I vilken mån lyckas vi,
- förändra identiteten av välfärdstjänsterna? En plattform, ett integrerat team eller en gemensam kärnverksamhet i samverkan borde ge bättre kännedom, bättre slagkraft och högre engagemang från det omkringliggande samhället.
- ge en positivare respons från serviceanvändarna? Långsiktiga insatser med anpassning efter individers behov borde ge bättre utfall än kortvariga insatser med myndighetsbestämda metoder och ramar.
- få en högre lojalitet från professionella i det integrerade arbetet? Kortvariga insatser i plural är svåra att hålla reda på och riskerar minska engagemang från professionella. Integrerade insatser borde ge möjlighet för professionella att engagera sig och därmed öka lojaliteten för insatserna och det integrerade arbetet.
- få en effektivare ledning av samverkansinsatser? Istället för många projekt med haltande styrgruppsarbete och oklara mandat kan vi få en tydligare ledning med högre insatser, proffsig styrning och bättre använd tid
- bättre innovationsprocesser? Går det att bygga upp ordentliga kuvöser för nytänkande, analyser och kartläggningar med stöd av integrerade ansatser som samtidigt är långsiktiga och strategiska i sitt arbete?
- få fastare utrymme för mellanliggande tjänster? I projektsamhället kan aldrig mellanliggande tjänster som projektmedarbetare, samordnare, lotsar och koordinatorer få vettiga arbetsvillkor eller en bra förankring. I en integrerad strategi bör antalet mellanliggande roller som är tillsvidare tjänster öka och därmed skapa bättre kapacitet och kompetens för att förankra och utveckla tjänster för individer med samordnade behov.
- klarare fokus och tydligare ansvar för det gemensamma arbetet? Med en uttalad strategi följer att fokus blir klarare och att ansvar kan utkrävas både från befolkning, professionella och ansvariga politiker/chefer.
- få ökad motståndskraft för förändringar i omvärlden och för faktorer utanför den lokala kontrollen? Samverkansarbete, har vi lärt oss, är otroligt känsligt för förändringar i omvärlden. Ny regelverk, nya chefer/ledning, nya ekonomiska konjunkturer, ny kunskap - allt påverkar hur samverkan runt lösningar av komplexa problem organiseras. Istället för ad hoc lösningar, korta projekt, kan integrerade ansatser ställa om snabbare och anpassa sig till förändringar samtidigt som den bärande filosofin är intakt? Jag tror det.
- jobba med sådant vi inte kunde förut? Exempelvis gemensam IT system, dokumentsystem, sekretesspolicy och andra policyn har svårt för att slå rot när vi arbetar kortsiktigt ihop. Även arbete med gemensam strategisk kompetensförsörjning hör till. Kan integrerat arbete leda till nya möjligheter?
- ge ökad och enklare tillgång till varandras resurser? I en mer integrerad organisering av välfärden bör relationerna mellan myndigheter leda till bättre strukturer för samverkan som enklare gör det möjligt att utbyta tjänster hos varandra.
- ge tillgång till nya eller säkrare finansieringskällor? I det engelska materialet tror man att finansieringen kommer att underlättas. Kanske kan integreringen leda till att ordinarie resurser tillsätts i större omfattning till stöd för samverkansarbetet. Likaså kanske kan andra typer av projektmedel användas mer effektivt i en integrerad ansats som grund.
- ge ökade möjligheter för brukare att forma och utvärdera tjänsterna? Att hitta stabila former för brukarpåverkan och förmedlingen av den till beslutsfattare är en avgörande ny kapacitet som tar tid att bygga upp.
En idé som vi odlar i vår arbetsgrupp är att forma ett validerat mätinstrument för integrerad samverkan. Med utgångspunkt med vår förbundsgemensamma ansats och med en forskargrupp som stöd i arbetet ser inte detta ut som omöjlighet. Vad tror ni om det? Kan ett tecken på att vi rör oss framåt vara att det har jobbats fram något i denna riktning?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar