torsdag 20 juni 2013

Intervju med Chris Iveson - del 2

Hej alla igen. Ordet är ute och anmälningarna strömmar in till "Lösningsfokuserade ledtrådar 2013", konferensen med tio st olika hel- och halvdagars workshopar - alla med anknytning till det lösningsfokuserade arbetssättet. Det är tredje gången konferensen anordnas och Västmanland verkar vara ett litet framväxande nav för lösningsfokus. Det är väl etablerad på flera av myndigheterna och konferensen, av döma av tidigare evenemang, drar lätt cirka 250 pers (!). Av alla workshops är det kanske en som sticker ut lite extra: Chris Iveson är en av världens främsta tränare och utvecklare av det lösningsfokuserade arbetssättet. Här nedan följer fortsättningen och avslutningen av intervjun påbörjad i förra blogginlägg.

JW: Tack än en gång Chris! Jag ser verkligen fram mot att träffa dig (igen) i Västerås (och det vet jag att många andra också är). Vilka är dina bästa förhoppningar för vårt arbete tillsammans där?

CI: Vilken intressant fråga! Det är en som ofta tillskrivs BRIEF men det är inte frågan vi skapade när vi gjorde den avgörande kursändringen från problem till lösning. Där finns två skillnader (som gör en skillnad): för det första, frågar vi "Vad är dina bästa förhoppningar från detta möte?" vilket betyder vilket utfall är det du hoppas på. Frågan "Vad är dina bästa förhoppningar för detta möte? tenderar att bli tolkad som hur vill du att detta möte ska gå. I terapirummet leder dessa frågor til helt olika samtal. För det andra, det finns en skillnad i sammanhanget som också skapar en skillnad i mening. I terapirummet är sammanhanget den där en professionell och en klient förhandlar om ett kontrakt, precis på samma sätt som i en taxi (vart ska vi åka?) eller i en affär (hur kan jag hjälpa dig?). Sammanhanget i din fråga är mer oklar: på ett sätt är du min klient så jag borde fråga dig utfallsversionen av frågan; på ett annat sätt är jag er gäst så det kan vara ett "ta hand om dig" fråga; på ett ännu ett annat sätt kan man se det som en början till en dialog som kan, på något sätt, bidra till konferensens tema. I denna senare tolkning, skulle jag vilja säga att mina förhoppningar är att det där kan bli ett öppet erkännande av skillnaden mellan att vara utfallsfokuserad och att vara positiv. Som jag ser det är 'positivitet' det största problemet med aspirerande lösningsfokuserade terapeuter och jag kan se att det kan riskera dess framtida plats inom den organisatoriska världen.

JW: Jag gillar verkligen denna intervju! Jag skulle vilja fråga, vilka andra idéer hoppas du dela med oss och öppna upp för en diskussion kring?

CI: Jag är nyfiken att få veta på vilket sätt BRIEFs väldigt minimalistiska version av det lösningsfokuserade arbetssättet översätts och förs över till den organisatoriska världen och jag hoppas kunna utforska detta med er i oktober.

JW: Det är super, Chris. Jag ser verkligen fram emot det också. Tack så väldigt mycket för intervjun. Så inspirerande! Jag har redan översatt och publicerat hälften av det. Det har redan haft en effekt - det är många som har läst det och jag får fler och fler anmälningar för någon av dina workshopar. Så, vi genererar en "buzz". Och det är ju bra!

Ja, anmälningarna kommer in och det är mycket välkommet. Ett kompetent och nyfiket gäng. Det bådar gott. Anmäl gärna du dig också!

Och sedan kan jag skvallra om att ännu en intervju är på gång - denna gång med Aviva Suskin-Holmqvist. En ny bekantskap för mig som jag har hört mycket gott om. Stay tuned till Samordningsbloggen med andra ord!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar